Böcker från Förlag svenskafrivilliga.com
Förlag svenskafrivilliga.com ger ut böcker om de svenska frivilliga i Finland 1939–1944; skrivna av oss själva såväl som nyutgåvor av tidigare verk. De egna böckerna bygger på förstahandskällor med stöd av andrahandskällor och inte tvärtom. Böckerna bygger på arkivmaterial från Krigsarkiven i Stockholm och Helsingfors, veteranernas egna dagböcker, brev och minnen, intervjuer med hundratals veteraner, samtida press och litteratur samt är illustrerade med fotografier från främst veteranernas egna almbum. Böckerna är utformade för att ge maximal läsglädje och förståelse för vad som hände där och då. Glöm de traditionella förlagens bildark i mitten av boken (görs för att spara pengar), standardbilder med i bästa fall platta bildtexter (inte sällan rent felaktiga såväl gällande innehåll som tidskorrekt motiv) och brist på kartor och skisser. Förlag svenskafrivilliga.com skriver och publicerar för att bevara minnet av de svenska finlandsfrivilliga och inte för att maximera intäker (med det inte sagt att vi volontärarbetar).
För tillfället pågår arbetet med tre böcker med planerad utgivning 2024 ("Lars: svensk frivillig vid fyra fronter), 2025 (hemligt) respektive Gud vet när (kvalificerat hemligt).
För Finlands frihet: Svenska frivilligkåren 1939–1940 (Slutsåld)
Nicolas och Klaus-Jürgen von Schmidt-Laussitz
https://libris.kb.se/bib/2669333
Rättelser [på gång]
Den 30 november anföll Sovjetunionen Finland. Den allmäna bedömningen var att landet var dömt till undergång. TIll omvärldens häpnad gjorde de finska trupperna emellertid hårt motstånd och tillfogade angriparen stora förluster i människor och materiel. Men hur länge skulle de fåtaliga och illa utrustade finska soldaterna kunna hålla stånd mot en övermäktig fiende?
I Sverige samlades en grupp högre officerare kring tanken om frivilligt bistånd i form av frivilliga soldater som skulle organiseras och utrustas till slagkraftiga och rörliga stridsgrupper understödda av artilleri och luftstridskrafter. Trots initialt motstånd från den svenska regeringens sida skapades förhållandevis snabbt en styrka, den Svenska frivilligkåren, som vid krigsslutet den 13 mars 1940 uppgick till omkring 8 260 man varav drygt 725 norrmän.
Den Svenska frivilligkåren var unik i många avseenden. Dess manskapsstyrka saknade till stor del de förutsättningar och den militära utbildning som en tilltänka uppgiften krävde. Huvuddelen av de frivilliga anmälde sig dock trots dessa brister för tjänstgöring i Finland och var villiga att ta på sig en uppgift som med dagens ögon nog måste anses vara väl vågad. Ett 30-tal av dem stupade – de gav sina liv för Finlands frihet.
"Sedan jag idag kl 1330 tagit befälet över en kasse böcker har jag sträckläst en. Omdömet är: Förträffligt arbete! Eller på vanlig svenska: Jävligt bra! Gratulerar!"
Stellan Bojerud, överstelöjtnant och före detta huvudlärare i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Svenskarna vid Jandeba: Svenska frivilligkompaniet 1942–1944 (Slutsåld)
Nicolas von Schmidt-Laussitz i samarbete med Andreas Holmberg (research)
https://libris.kb.se/bib/10505038
Rättelser [på gång]
Under nästan 1 000 dagar, från januari 1942 till vapenstilleståndet i september 1944, tjänstgjorde över 400 svenskar i Svenska frivilligkompaniet. Under drygt två år låg kompaniet i främsta linjen vid ödemarksån Jandeba på Svirfronten i Fjärrkarelen. Sommaren 1944 deltog Frivilligkompaniet i Nordens största fältslag vid Tali-Ihantala.
Med hjälp av ett omfattande arkivmaterial från Krigsarkivet i Stockholm, intervjuer med svenska krigsveteraner och befintliglitteratur i ämnet har svenskarnas tid vid Jandeba 1942–1944 för första gången kunnat beskrivas i detalj. Läs om djärva frontframflyttningar, spännande patrullföretag, våldsammaförsvarsstrider och bråd död, men också om kamratskap och frontlivets små glädjeämnen.
"– Har du hört om striden hos rikssvenskarna?
– Ja, fy satan, det var nog hårt.
– Säga va’ man vill om dom där rikssvenskarna, men dom är nog satans bra krigare.
– Ja, jag har krigat i två krig nu, men jag har aldrig sett modigare karlar. Dom är int' rädda för någe' i helvete'."
Samtal mellan två finska soldater, som avlyssnades av chefen för Svenska frivilligkompaniet på ett granatkastarförbands telefonlinje i maj 1942.
Från Salla till Hangöudd: Med Grafströms jägare i två krig (Slutsåld)
Anders Grafström. Text- och bildbearbetning av Nicolas von Schmidt-Laussitz och Anders Grafström (junior)
https://libris.kb.se/bib/10340570
På en oansenlig skogsholme i den finska urskogen nära gränsen mot Sovjetunionen utkämpades den 3 mars 1940 en förtvivlad strid på liv och död. Omringade och ansatta från alla håll lyckades svenska frivilliga soldater i Grafströms jägarkompani
(4. jägarkompaniet/II. stridsgruppen/Svenska frivilligkåren) besegra en mångdubbelt stark fiende. Striden, som är mest känd som ”den Grafströmska raiden”, var en av de enskilt största händelserna under de dryga två veckor som Svenska frivilligkåren hade frontansvar under vinterkriget.
Sensommaren 1941, drygt ett och ett halvt år efter striden på skogsholmen, befann sig återigen svenska frivilliga från Grafströms jägarkompani i Finland. Det handlade nu om ett annat krig, men med samma fiende. I motsats till ödemarkskriget vid Sallafronten karaktäriserades krigföringen på Hangöfronten av ett ställningskrig på begränsad yta. Den sex månader långa belägringen av fästningen Hangö slutade med en seger för Finland då Grafströms jägarkompani i december 1941 tågade in i Hangö stad.
I denna bok berättar Anders Grafström själv om sin tid som kompanichef i två krig.
Filip Rytterås
https://libris.kb.se/bib/9347627
Samtidigt som de allierade styrkorna expanderade sitt brohuvud i Normandie i juni 1944 rasade Nordens största fältslag någonsin på Karelska näset. Hundratusentals finska och sovjetiska soldater gjorde här slutgiltigt upp om Finlands vara eller icke vara som en fri och självständig nation. Mitt i händelsernas centrum återfanns det Svenska frivilligkompaniet; rikssvenska frivilliga i Mannerheims armé.
Boken Frivillig soldat behandlar två avsnitt i Frivilligkompaniets historia: vakhållningen i öster vid stödjepunkterna Omar och Pontus samt de stora avvärjningsstriderna på Näset midsommaren 1944. Författaren Filip Rytterås tjänstgjorde i kompaniet från senhösten 1943 till det bittra slutet i september 1944. Boken bygger på brev och utförliga dagboksanteckningar och är en av de mest hyllade skrifterna om de svenska frivilliga i Finland under andra världskriget.
"Karln kunde verkligen skriva!"
Thorolf Hillblad, krigskorrespondent i Waffen-SS under andra världskriget och författare till boken "Ragnarök" tillsammans med Erik Wallin
Åke Kretz
https://libris.kb.se/bib/9697679
Sensommaren 1941 ryckte de finska och tyska arméerna fram på tundran vid Ishavet, i skogarna norr om Ladoga och på vinterkrigets gamla slagfält på Karelska näset. Vid Hangöudd i sydvästra Nyland var situationen en annan. De finländska styrkorna hade efter krigsutbrottet snabbt igångsatt en framryckning för att inta "Krasnij Gangut": den sovjetiska Hangöbasen. Anfallen stannande dock snart av till följd av underlägsenhet i såväl manskap som materiel. Fronten stelnade och fick snart karaktären av ett ställningskrig med allt vad det innebar av fältarbeten, vakthållning och inte minst patrull- och spaningsverksamhet.
I boken Frontvardag av Åke Kretz får vi följa en pluton ur Svenska frivilligbataljonen från det att den anländer till fronten fram till Hangös fall i början av december 1941.
"Han skriver med ett underbart språk. Jag avundas honom. Dessutom känner man igen sig i både ord och handling."
Stig Skogsberg, rikssvensk frivillig i Svenska frivilligbataljonen vid Hangö 1941
Fronten närmast Stockholm: Svenska Hangöveteraner berättar (Slutsåld)
Nicolas von Schmidt-Laussitz (red.)
https://libris.kb.se/bib/9110027
År 1941 löper en av frontlinjerna mellan Röda armén och de finska trupperna över halvön Hangö, mindre än trettio mil från Stockholm. Runt udden, som tvångsarrenderats av Sovjetunionen efter vinterkriget 1939–1940, har de sovjetiska styrkorna byggt ut ett starkt försvarsverk. Med marina enheter och kustartilleri är tanken att fästningen Hangö, tillsammans med liknande befästningar längs den Estniska kusten, ska korka igen loppet till Finska viken och därmed skydda inloppet till miljonstaden Leningrad. Samtidigt utgör Hangö en språngbräda för anfallsoperationer med landstridskrafter mot Finlands hjärta.
Runt udden och i den kringliggande skärgården ligger finska förband, beredda att till varje pris hindra en sovjetisk utbrytning. Bland dessa styrkor återfinns den Svenska frivilligbataljonen. Även i de finländska förbanden tjänstgör svenska frivilliga.
I denna bok berättar 18 svenska frivilliga om sin tid vid Hangö – fronten närmast Stockholm.
